Har skrivit det förut och skriver det igen, åskan skrämmer mig verkligen. Det var någon som sa till mig att det är oerhört romantiskt att krypa in under en filt, gärna vid en brasa och lyssna på åskan och se skådespelet på himlen. Den personen bor uppenbarligen inte i norraste delarna av landet där vi har ljust i stort sett dygnet runt och inte kan se skådespelet på den nattsvarta himlen. Har svårt att njuta då rädslan finns där, men jag kan hålla med om delen med filten och brasan i alla fall ha ha.
2 kommentarer:
Jag är också rädd för åskan. Det är jobbigt att vara coollugn när man är rädd och ska lugna rädda barn.
Håller med dig Hanna. Det är svårt att låta övertygande när man med darrande röst och ihopkrupen i ett hörn säger "det är ingen fara, åskan är ingenting att vara rädd för..."
Skicka en kommentar