Det gör verkligen så innerligt ont i hjärtat att bråka med de man älskar mest i hela världen. Har haft ett rejält bråk med Wilma ikväll som grundar sig i något så enkelt som att hon inte ville lyssna och sa nej när jag sa att det var dags att gå och lägga sig. Hon var rejält trött och satte in hela artilleriet för att säga emot. Det har hänt en enda gång tidigare att vi bråkat såhär och jag vet varken ut eller in.
Vill inte att hon ska bli större nu, pubertetshormonerna har börjat kicka in. Hur kan man förbereda sig för något sådant?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar