2012-03-02

Smeknamn

Gick och funderade lite på smeknamn på väg till jobbet idag, hur de kommer till och hur de försvinner.


Smeknamn har ju ofta kommit till i ren välmening och är till skillnad från öknamn ofta allmänt vedertagna inom vissa grupper av människor i ens liv. Jag har blivit kallad för Erran av min mamma och vänner från min barndom och under gymnasietiden fick jag heta mitt dåvarande efternamn (och kallas fortfarande det av flera av mina vänner från den tiden, trots att jag bytt efternamn sen dess). I vuxen ålder har det hänt att jag blivit kallad för Bengan (en förkortning/förenkling av mitt efternamn), men allt som oftast är det Erika jag hör.

När man blir vuxen och hamnar i nya sammanhang är det ofta det "riktiga" namnet som används och smeknamn i vuxen ålder är inte lika vanligt förkommande. Ofta börjar dock kompisars kompisar haka på de namn som ens vänner kallar en, smeknamn sprids i grupper. Vissa vänner har man t o m svårt att se hur de kan kallas vissa smeknamn då man inte känner dem vid det namnet.

Vissa smeknamn stannar kvar hela livet medan andra försvinner lika snabbt som de kom. Hur kommer det sig att vissa Lars kallas Lasse och andra inte t ex?

Lillebror kallas t ex för Pera av många barndomsvänner och Pelle av nyare bekantskaper. Vännen Sara är Sassa med vissa medan det bara låter fel i mina öron. Sonen Ludvig blir allt som oftast kallas Ludde och Luddeman medan hans farbror i början kallade honom för Viggo. Wilma är Wilmis och Wimsan bl a.

Vad har ni kallats för?



Inga kommentarer: