Piano

Så är vi äntligen med piano, en mycket lycklig Erika. Ett svart, fint piano som är lite sådär hyfsat ostämt :).

Men det är bara att erkänna, utan tappra, underbara människor med rejäla muskler hade det aldrig kyckats och pianot hade inte varit på plats. De är värda alla tack och kramar i världen!

Skulle vilja lägga ut bilder på den, kruxet är ju bara att min mobil är på lagning. Kanske ska fundera ut hur kameran funkar ;). Bilder kommer ikväll, promise!

Och här är så bilden på mitt fina piano:

Tung månad

Den här månaden är en sån där månad som man egentligen inte ska erkänna att den existerar, man ska ju aldrig säga högt att man har det kämpigt ekonomiskt ibland. Men jag kan faktiskt säga att det inte alltid är så enkelt att vara ensamstående mamma, speciellt inte om man valt att bo i radhus istället för att klämma ihop sig i någon liten lägenhet.

Den här månaden framkallar lite ont i magen då det är mycket utgifter, avgifter till olika läger och fotbollsskolor, skolavslutning, insamlingar till presenter till fröknar, resor till olika människor och fotbollscuper, midsommarafton, födelsedagspresenter, urvuxna sommarkläder, extra mycket räkningar o s v. Hur gör man när man känner att det är svårt att få det att gå ihop?

Emigrerar snart

Har vid ett flertal tillfällen funderat över vad jag egentligen gör här uppe i norr. Jag som svor på att aldrig flytta tillbaks till denna lilla ort mitt ute i ingenstans i lapplandsskogarna. Det är nu slutet av maj(som för övrigt räknas som en sommarmånad i stora delar av Sverige)och vi har endast sett några få dagar med sol. Dessa dagar var för övrigt inte speciellt jättevarma...

Nu regnar det i stort sett varje dag och det är riktigt kallt, inte mer än några futtiga grader ovanför nollan på morgnarna. Hela min kropp skriker efter varmare väder och en första möjlighet att ta på mig shorts. Om det inte vore för barnen och löftet jag gett till Wilma att hon inte ska behöva byta skola så hade jag flyttat på studs.

Brännboll

Det är egentligen ganska lustigt hur man kan påverkas av barndomen. Jag ser mig själv som en ganska stark människa med stor tilltro till mig själv. Trots detta så är det med en viss ångest jag går tillsammans med barnen till Wilmas skola och spelar brännboll ikväll.

Jag var alltid den som blev vald sist, förståeligt i och för sig då jag är värdelös på brännboll. Detta sitter dock kvar djupt inne och jag får en klump i bröstet av att tänka på det, hur kan något som är så roligt framkalla sådana känslor?

Kommer även att få kika på Wilmas nya klassrum och träffa hennes nya lärare, känns riktigt spännande då lilltjejen börjar 4:an till hösten. En ny era har sin början :). Wilma på mellanstadiet och Ludde i förskoleklass...

Fortsättning följer

Ok, då det varit diverse sjukdomar o dyl har vi bestämt oss för att förlänga våran utmaning till 110701. Det är ju så mycket roligare då man ser ett rejält resultat :). Spänningen tätnar och vågen fortsätter peka neråt!

Mammas dag

Mamma vad vore väl jag utan dig
Absolut inte alls samma tjej
Du lärt mig så mycket, ty du är så klok
så sprängfylld av visdom, ja en personifierad kunskapsbok

När jag var liten så höll du min hand
Du torka mina tårar å tömde skorna på sand
Mat du lagade så det stod härliga till
ytterst sällan du på din stol satt still
Du servade oss alla, såg till att vi hade det bra
la dig själv åt sidan, till förmån för oss – vareviga dag

Jag behöver dig mamma – Du sååå viktig är
Ingen annan på jorden jag håller lika kär
Du gav mig livet, du lärt mig nästan allt du kan
Du lärde mig älska att försöka att som människa vara sann

Din röst är så tröstande å kramarna så varma
Hela du omges av en helt underbar karma
Vill att du ska få vara båd frisk och kry
ja glad i ditt sinne utan massa huvudbry

Älskade mamma du betyder långt mer än du kan förstå
Tänk vad mycket du sett med dina ögon så vackert blå
Allt det och mycket mycket mer har du kvar att lära ut
Innan ditt fantastiska liv får ta slut

Mamma ooh mamma jag älskar dig, älskar dig såå
Hoppas du detta i ditt hjärta både kan känna och förstå

Dagens

Dagens lista som jag snott av Hanna:

DAGENS VILL HA: Massor med pussar och kramar
DAGENS KLÄDSEL: Blå strumpbyxor, jeansshorts, petrolblå tröja och lila conversedojjor
DAGENS SMINK: Endast mascara
DAGENS FRISYR: Nyklippt och snygg ;)
DAGENS HÄNDELSE: Mysfrukost med pojkvännen
DAGENS LÅT: Call your girlfriend med Robyn
DAGENS PLANER: Jobba och softa
DAGENS SAKNAD: Vill ju inget hellre än att vara med kidsen idag...
DAGENS DUMMASTE: Att jag lyckats med konststycket att krascha en fin present :(
DAGENS SJUKA: Kaffe, always
DAGENS ROLIGASTE: Fantastiska kollegor :)
DAGENS FAVORIT: Att jag för en gångs skull har med mig en matlåda med mumsig mat
DAGENS KÖP: Ingenting so far
DAGENS HUMÖR: Alldeles strålande :)
DAGENS ORD: "Vårat datasystem ligger nere"

Vid liv

Tillbaks och vid liv efter min i särklass värsta förkylning, känns bra att vara pigg och glad igen :)

Var ledig igår och passade då på att besöka Wilma på skolan. Träffade en ny klasskompis till henne och hörde hur hon sa till Wilma "Åh, vad jag önskar att min storasyster kom och hälsade på mig också". Medan Wilma skrattade och förklarade att jag är hennes mamma sträckte jag på mig och kände mig genast betydligt yngre.

Har även klippt mig, mycket nöjd trots att det inte blev några större förändringar. Återkommer med bild på kalufsen.

Helg

Det är rätt tungt att inte riktigt vara pigg och på topp när man haft en massa barn samtidigt i helgen. Är mycket nöjd över att ha pojkvännen på besök, men orken fanns inte riktigt...

Sen så är ju min kusse Anja hemma på besök, känns himla bra att få surra lite och rå om henne. Hon bor i Dublin i vanliga fall och det känns väääldigt långt borta. Har dock insett att min engelska går mer och mer över mot en halvtaskig amerikansk dialekt... oj oj oj, ingen ordning.

Fram och tillbaks

Ibland så är det svårt att veta vilket ben man ska stå på, tankarna fladdrar fram och tillbaks och man vill göra två saker som totalt går emot varandra. Hur vet man vad man ska välja när båda alternativen ser lika bra ut?

Dagen började inget vidare då jag kände mig riktigt hängig och febern inte ville ge med sig. Nu på eftermiddagen börjar dock livet återvända igen och jag vill inte längre dö en smula. Hoppas på en riktigt bra kväll med en betydligt piggare Erika.