Tillbaks på jorden

Bara att erkänna att jag varit hopplöst kass på att uppdatera bloggen. Har ju varit inne i min lilla bubbla nu är Martin varit här. Önskar så att jag hade kunnat stanna tiden. Saknar honom vansinnigt mycket varje gång han åker.

Till min stor lycka så har han dock tackat ja till ett jobb i Norge som ligger riktigt nära mig, bara tanken på att jag kommer att få träffa honom betydligt oftare framkallar det fåniga leendet :). Är ju superduperkär ju, tra la la.

Annars så har vi hunnit med en tripp till Norge, åkt till Storforsen, varit på promenader, jag har klippt lugg, vi har haft ett partaj, ätit palt hos mamma och pappa och en massa annat mys. Kommer bilder på det ikväll, nånting måste jag ju visa i alla fall.

En stor kram till er alla på kanelbullens dag, hoppas ni får massor med bamsebullar!

Stackars liten

Vilka idioter det finns! Läste en artikel på Aftonbladets hemsida om en idiot som kastade ut sin hundvalp upprepade gånger i havet, bara för att se den kämpa sig tillbaks till land igen.

Hoppas verkligen att valpen fick ett kärleksfullt nytt hem där den får massor med kärlek. Den unge mannen borde själv bli utkastad i havet och gärna få drunkna där om jag får säga vad jag tycker!

Ingen operation

Det blir ingen operation på måndag, Anders glömde bort undersökningen Ludvig skulle vara på idag. Nu dröjer det till november att göra en operation som skulle vara utförd och kontrollerad senast vid ett års ålder... han gjorde den första gången vid 2,5 års ålder och de upptäckte att det gått tillbaka för ett halvår sedan. DÅLIGT!

Till oss som överlevde 60-70 och 80-talet..

Först så överlevde vi att födas av mammor som rökte och drack under graviditeten. De tog magnecyl och alla möjliga läkemedel, åt Blue cheesedressing, samt åt tonfisk men blev aldrig testade för diabetes.

Efter detta trauma blev vi lagd på mage för att sova i en spjälsäng målad i en rosa eller babyblå färg med hög blyhalt. Vi hade ingen barnsäkerhet på medicinburkar, dörrar eller fönster och när vi cyklade hade vi ingen hjälm!! För att inte tala om vilken risk vi tog när vi liftade.
... ...
Som spädbarn och barn åkte man bil utan barnstol, bil kudde, säkerhetsbälte eller airbag. Vi drack vatten direkt ur trädgårdsslangen och INTE ur glas eller flaska. Vi delade läsk med flera kompisar och drack direkt ur flaskan och INGEN dog av detta. Vi åt muffins, mammas bullar, vitt bröd, riktigt smör och för mycket socker på cornflakes och i långfilen. Inte blev vi överviktiga för det!! För VI VAR ALLTID UTE OCH LEKTE!

Vi kunde gå hemifrån på morgonen leka hela dan och kom hem när gatlyktorna var tända. Ingen kunde nå oss på hela dan OCH VI VAR OKEJ!! I timmar kunde vi bygga lådbilar av skräp för att sedan åka ned för någon backe och då upptäcka att vi glömt bromsarna. Efter att vi åkt in i träd och buskar ett par gånger lärde vi oss att lösa problemet. Vi hade inga Playstation, nintendos, X-box, ingen video eller DVD, inga 150 kanaler på TV,n inget surroundljud, CD-spelare, inga mobiltelefoner, datorer inget Internet eller MSN. Vi hade VÄNNER och dem fann vi utomhus!

Vi föll från träd och tak, skar oss, bröt armar och ben, slog ut tänder! Och inte blev någon stämd eller anmäld för det. Vi åt maskar och kakor gjorda av sand eller jord och inte fortsatte maskarna att leva i magen! Vi fick luftgevär vid 10 års ålder, vi hittade på spel och lekar med hjälp av en pinne och en tennisboll, och fast man sa att det kunde hända, så var det inte så många som fick sina ögon utpetade av pinnar.

Vi cyklade eller gick till kompisar, ringde eller knackade på och ibland steg vi bara in och pratade med dem. Fotbollslaget hade uttagningar och alla blev inte uttagna. De som inte blev det, fick lära sig att handskas med besvikelsen.

Så var stolt och glad över att du överlevde!

Glad och ledsen på samma gång

Nu är det inte länge kvar, på onsdag tidigt på morgonen kommer äntligen Martin. Som jag har längtat! Blir så glad bara jag tänker på det :). Ska pussa galet mycket på honom ha ha.

Det enda molnet på min himmel är att min upp- och nedvända relation med Anders är totalt och extremt neråt ännu en gång. Vet inte vad jag ska göra, det finns nog ingen som jag försöker "göra rätt" för mer än honom. Men hur jag än gör och hur mycket jag än försöker så hittar han alltid någonting som är fel. Det är som om han tycker om att tycka illa om mig och vill att jag ska vara ledsen... Hur kan en person som är en så bra pappa vara så nedlåtande mot en annan människa? Jag blir verkligen så kolossalt ledsen, det gör ont och jag känner mig tom inombords. Är jag verkligen så hopplös?

Sällskap i löparspåret

Wilma sa bestämt att hon vill följa med mig ut och springa idag. Ingen kunde vara gladare än jag då jag tycker att det är bra att hon har en lust att träna och att hon förhoppningsvis får mig att ta det lugnt. Ska varken springa långt eller fort idag då jag MÅSTE ta det lugnt.

Äntligen

Penicillinkuren är slut och jag får så äntligen köra igång träningen lite lugnt igen. Att ta det lugnt är dock inte riktigt min starka sida och det kommer att krävas en hel del viljestyrka för att få det att funka. Känner mig plufsigare än någonsin och inte att dugg snygg, har slarvat med även maten då jag inte kunnat träna. För mig blir det som en ond nedåtgående spiral när jag inte får träna.

När jag är inne i en träningsperiod vill jag inte "förstöra" min träning genom att stoppa i mig en massa onyttigheter. När jag inte tränar blir det istället som om jag tänker "det är ju kört i alla fall" och tänker inte ett dugg på kosten. Jag hör och ser ju hur snedvridet det verkar och vet att det inte finns ett dugg logik i mitt tänkande, men så är det i alla fall.

Men nu! Nu jäklar är det dags att ta tag i min degiga kropp och mitt förslappade sinne igen!

Wordfeud

Har som många andra fastnat i mobilspelet wordfeud, det är ju så hiskeligt beroendeframkallande. Igår var det en artikel om skaparen av wordfeud och att han tjänar ca 75 000 kronor/dag på spelet.

Kanske dags att hitta på en egen app av något gammalt utförtjänt spel. Vad tror ni om Charader? Eller kanske Pictionary? Tror nog att jag har en viss potential att tjäna i alla fall hälften av det han tjänar ;).

Helg

Så var det äntligen helg igen och det verkar faktiskt rätt lovande att det inte kommer att regna, håller verkligen tummarna för att det blir så.

Wilma är på födelsedagsfest hos bästa kompisen, med trerätters-middag och övernattning. Hon är den enda som är bjuden och hon är riktigt stolt över det. Bästa vännen är den viktigaste i hela världen för Wilma och allting kretsar kring henne för tillfället.

Ludvig och jag hade en riktig myskväll igår. Kan vara skönt att få egentid med honom också någon gång, rå om honom lite extra.

Fotografering

De har skolfotografering på skolan idag och barnen siktade verkligen in sig på att vara så fina som de bara kunde i morse. Klippte Ludvig igår och han blev riktigt häftig i sin nya frisyr.

När vi så skulle åka hemifrån frågade Ludvig om vi skulle ta "jobbfoto" på jobbet idag. När jag frågade varför han undrade det så sa han att det var för att jag var så fin idag. Den kommentaren kommer jag att leva på resten av dagen :).