2011-09-26
Glad och ledsen på samma gång
Nu är det inte länge kvar, på onsdag tidigt på morgonen kommer äntligen Martin. Som jag har längtat! Blir så glad bara jag tänker på det :). Ska pussa galet mycket på honom ha ha.
Det enda molnet på min himmel är att min upp- och nedvända relation med Anders är totalt och extremt neråt ännu en gång. Vet inte vad jag ska göra, det finns nog ingen som jag försöker "göra rätt" för mer än honom. Men hur jag än gör och hur mycket jag än försöker så hittar han alltid någonting som är fel. Det är som om han tycker om att tycka illa om mig och vill att jag ska vara ledsen... Hur kan en person som är en så bra pappa vara så nedlåtande mot en annan människa? Jag blir verkligen så kolossalt ledsen, det gör ont och jag känner mig tom inombords. Är jag verkligen så hopplös?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hoppas att ni får trevligt! :)
Angående A så kan jag inte tänka mig något annat än att han antingen inte har kommit över dig eller att han mår dåligt över att du har gått vidare. Någon slags avundsjuka och bitterhet över att du "hunnit först"?
Tråkigt i varje fall! Jag hoppas att det löser sig snart.
Kram!
Tack Frida :). Ja även jag hoppas verkligen att det löser sig någon gång, det tär verkligen på mig när det blir såhär...
Skicka en kommentar