Så fyller nu min lilla söta bebistjej 10 år, förstår inte alls hur det gick till och vet inte riktigt vad jag känner. Ska jag tycka att det är sorgligt att jag inte alls hunnit med och sörja det faktum att även jag uppenbarligen blir äldre? Eller ska jag njuta av det faktum att barnen blir mer och mer självgående och att jag fått en fantastiskt mysig vän i min Wilma?
När Wilma stod i valet mellan kalas och pyjamasparty så var det inte fullt lika svårt att välja, pyjamasparty med tjejkompisarna låg högt på listan. Så nu har jag fyra fnissiga, svamliga, busiga, högljudda, tioåriga tjejer på nedervåningen och Ludde och jag är bannlysta därifrån. Så vi har slagit igång en film, fixat både chips med dip och godis (trots att det ine ens är lördag) och Ludde kommer dela säng med mig inatt. Återstår att se hur mycket sömn det blir för de fnissande tjejerna :).
Bästa födelsedagspresenten? Helt klart en onepiece från pappan i huvudstaden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar